Fröding, Karlsson på taket och Fuglesang

Precis som min huvudperson Astrid så älskar jag Gustav Fröding. Ingen slump kanske att vår litteratursmak stämmer överens. När jag gick i skolan, för länge sedan, så hade jag Fröding som specialarbete. Det måste ha varit på högstadiet för på gymnasiet hade jag klädedräktens historia och tecknade kläder från fikonlöv till shorts och allt däremellan. På högskolan analyserade jag läroplan 80 någonting och jämförde den med Sokrates teorier och kom fram till att ingenting hänt.

Just nu läser jag Liftarens väg till galaxen och tycker inte om den. Är det något fel på mig? Jag orkade inte mer än två sidor i Sagan och ringen när den kom men jag läsa om den Lille prinsen hur många gånger som helst. Fast ärligt talat läser jag inte särskilt mycket längre, mest kurslitteratur. Har lite jobbigt med synen. Min favorit bokfigur är Karlsson på taket, han är så ljuvligt elak och tar ingen skit.

Jag älskar att skriva, helst roliga saker. Har gått Konsten att skriva humoristiskt med Lelleprinter som lärare och skrev revynummer , limerickar och kupletter. Det var länge sedan nu, men här kommer att smakprov, en av mig omgjord text av "På Arendorffs tid", nu med Fuglesang som hjälte. Lelleprinter snodde idén och gjorde en egen tolkning i P4 Extra, fy skäms Lelleprinter.

I rymdfärernas tid 

I rymdfärdernas tid                            
flög man månen förbi
då var Mars ganska nära ändå.
Det var mycket ståhej;
men man gjorde sin grej
ingenting var så märkligt med det.
Den gick uppåt det såg jag på Te Ve,
upppå storbild hos grannen här breve.
Och vi åt och vi drack
såg när Fuglesang stack.
och det var ingenting särskilt mé dé

Snart i rymden hörs sång
Fuglesang e på språng,
månen är ganska nära ändå
och vi sitter och ser
Rymd-rake-ten gå ner
Och det är ganska lustigt det där
För, på Fuglesangs tid fick man krocka
med rymdstationer det kallas att docka.
och gjorde man fel
så fick NASA ett spel:
det var ingenting särskilt mé dé!

Tio år minst det gick
innan Fuglesang fick
uti rymden så göra entré.
och han njöt såsom få
snuskigt media kåt
Jag ser ingenting märkligt mé dé?
Jag ser på min himmel och tänker
Vad är det där uppe som blänker?                 
Jorden är inte platt
och nu fattar man att.
det är ingenting särskilt mé dé

Ja man svävar och lär
Och till sist är man där
Till slut skjuts man opp tre-tu-ett.
Och så flyger man bort
i en skitdyr transport.
De' är ganska så märkligt det där.
Och lyckas man sedan att landa
Blir det knappast på Stockholm-Arlanda
Men man syns i TeVe
Drar sen ut på turné
Vad är det för särskilt mé de´?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen