67 steg

67 steg rakt upp från frukosten till rummet på hotell Anno 1634.
Förstår hur Tord i mitt manus känner sig när han klättrar upp till starten i hoppbacken i Ö-vik.
Trött, svett och orkeslös. Nåja, lite vila och sedan nedför trappor och backar mot Fotografiska.
Har inte ägnat manuset en enda tanke. Det finns två polestops jag nåt från hotellrummet.
Se upp monster, här kommer jag!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bild
 Den 7 juli kom den så äntligen som ljudbok. Som jag väntat. Den som säger att den som väntar på något gott aldrig kan vänta för länge har helt fel, den som väntar på något gott får alltid vänta för länge. Ta bokens huvudperson Astrid som ett exempel. Om man redan bestämt sig för söderläge i minneslunden och till och med pekat ut under vilken björk man ska grävas ner så borde det gå snabbt och lätt att skyffla upp några liter jord, ställa ner en urna och täppa till hålet igen, men så lätt går det ej. Det finns krafter som stretar emot och det finns krafter som jobbar för och den som har tillgång till grävskopa kanske vinner till slut? 
Läs mer
Bild
I morgon smäller det , i morgon gäller det Coronan har ställt till det under en lång tid nu. Jag har klarat mig, peppar, peppar, från att bli sjuk men vad hjälper det när allt omkring mig ställts in. Inga bokmässor, inte föreläsningar, absolut ingenting har hänt förrän nu.  I morgon blir min första bok ljudbok och kommer att finnas på Storytel bland annat. Förlaget, jag har ett sådant nu, har gjort ett nytt omslag och Veronica Kurba har läst in den. Och tänka sig, den 7 juli kommer bok nummer två som ljudbok.  Så ni som brukar lyssna på ljudböcker, lyssna på min. Tack och bock för det. Jag ska inom kort, så ser planen ut i alla fall, försöka skriva klart min tredje bok. Jag har fått manusbearbetningsstöd om 10 000 kronor från Region Norrbotten så det gäller att ligga i så att det finns ett manus för någon att bearbeta.
Läs mer
Bild
En bubblande jul Tänk om man kunde hänga tvålbubblor i granen, då skulle min  förmodligen ha lättat från jordens yta för länge sedan. Kanske är det alla mina bubblor som orsakat inversionen som gör att solen inte kan visa sig längre och  att mörkret lagt sig om en tung lovikkavante över trädkronor och hustak. Hemma trängs vi om utrymmet, mina tvålar, handkrämstuber och handspritsflaskor. I skåpen brottas munskydd med D-vitaminer, C-vitaminer, K-vitaminer och Mannukahonung. I en stor låda vilar en andningsmasken Ruben, tillsammans med en syremätningsmanick och otaliga tuber med Alvedon och Acetylcystein. Det handlar om att överleva Corona och det handlar om att överleva julen. Nu ska det inhandlas Paradisaskar lakritspipor och skumtomtar. Nu vankas julfilmer, sockerchocker och illamående. Nu ska det tändas julgran, ljustomtar och brandsläckaren ska ses över. Med lite tur så träffas vi nästa år igen.  
Läs mer