Spunnet socker Jag minns tanten med rödrunda kinder som snurrade pinnen längs kanten på grytan där sockret kokade hett Runt, runt, runt långsamma, svepande rörelser, längs kastrullkantens repiga aluminumbana, Runt, runt, runt Högen med socker sväller och väller och surtanten gnäller och dräller det hör liksom till Kön ringlade lång det var trångt och varmt framme vid grytan sockret spann, ljuvligt doftande förföriskt, lockande, pockande Mor, kan jag få? Runt, runt, runt Det är jobbigt att vänta och jobbigt att längta Högen med socker sväller någon bakom i kön skäller och gnäller att det tar tid. Här, sa tanten och räckte mig pinnen jag tog den direkt och sa, tack Stack näsan i vadden och kände hur kladden satt fast överallt. Runt, runt, runt hela ansiktet satt den, den klibbiga slibbiga molnlika vadden men gissa om den var god Högen med socker den sväller bakom stod mamma och log.