Överväger att bli poet :)

Spunnet socker

Jag minns tanten med rödrunda kinder
som snurrade pinnen längs kanten
på grytan där sockret kokade hett
Runt, runt, runt
långsamma, svepande rörelser,
längs kastrullkantens repiga
aluminumbana,
Runt, runt, runt
Högen med socker sväller och
väller och surtanten gnäller och dräller
det hör liksom till

Kön ringlade lång det var trångt
och varmt framme vid grytan
sockret spann, ljuvligt doftande
förföriskt, lockande, pockande
Mor, kan jag få?
Runt, runt, runt
Det är jobbigt att vänta
och jobbigt att längta
Högen med socker sväller
någon bakom i kön skäller
och gnäller att det tar tid.

Här, sa tanten och räckte mig pinnen
jag tog den direkt och sa, tack
Stack näsan i vadden och kände hur
kladden satt fast överallt.
Runt, runt, runt
hela ansiktet satt den,
den klibbiga slibbiga
molnlika vadden
men gissa om den var god
Högen med socker den sväller
bakom stod mamma och log.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen