Socker är gott

Astrid, min huvudperson älskar socker. Av någon underlig anledning påminner hon om min mamma som tyvärr inte lever längre. Mamma fördrog biskvier och kexchoklad framför "vanlig mat". Glömde, chokladglass, som för övrigt var det sista mamma åt innan hon somnade in för drygt fyra år sedan. Tiden går fort. Jag påbörjade mitt manus när mamma låg på Hospis och insåg att man faktiskt kan skämta om det mesta, på ett positivt sätt såklart. En kväll när jag satt hos mamma så hade sköterskorna glömt att dra upp sänggrindarna och när de upptäckte det genom den öppna dörren till mammas rum så rusade de in för att dra upp den. Jag kan som vanligt aldrig vara tyst och ber dem låta grindarna vara, det värsta som kan hända är att mamma ramlar lite längre. Jag skojade förstås men det gick inte hem hos sköterskorna. När de lämnade rummet viskade mamma till mig, "du får inte skämta om sån't, de förstår inte vår humor här". Två dagar senare somnade mamma in.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen